Om man sprättar upp en kaninunge kommer det polkagrisar ur den.
Jag ogillar skarpt folk som anser sig ha rätt att driva med eller förminska andra människors upplevelser eller smärta, men som själva inte kan ta en pikning utan att helt förlora allt vett och sans. Folk som säger en sak och sedan gör precis tvärtom, utan att skämmas. Folk som är långsinta. Folk som sparar på oförrätter för att spy dem över dig vid ett senare tillfälle. Folk som stirrar dumt på en med en uppfordrande min utan någon som helst anledning, vad fan är det ni vill? Säg det eller ge fan i att stirra. Folk som saknar normalt jävla hyfs, det blir snart din tur, ska du se, du behöver inte tränga dig.
Jag är så trött på folk som inte ser att jag har hörlurarna till min iPod i öronen och inte har hört ett dyft av vad de säger. Folk som pratar med mig fastän de ser att jag pratar med någon annan i telefonen. Folk som skriver insändare i tidningar och klagar på skitsaker; de är nästan uteslutande pensionärer. Kvinnor i övre medelåldern klädda i alltför skrikiga färger. Kvinnor i övre medelåldern med ljusgröna batikscarfar. Pundare och fyllon som säger samma sak varje dag och inte vet om att jag är ett fitthår från att strypa dem med deras egna inälvor.
Jag är å jävla trött på folk som inte ser sig över axeln när de korsar en trafikerad gata eller stråk; välkommen till din nya framtid som dreglande permobilknaster, idiot! Folk som inte kan öppna plastpåsar. Folk som frågar om jag inte ska ha semester snart, tre veckor efter att den redan är över. Folk som upprepar vad jag nyss sa. Ordagrant.